Hemma efter fikan nu, med andan i halsen. Skönt att man missar bussen hem, hih. Dock är jag asduktig och har nått nu nivå av hurtighet då det tar lika lång tid att gå hem som att vänta på nästa buss och ta den. Och ändå gick jag, är sjukt imponerad.
Ska försöka plugga lite blixtgrejer och ljusgrejer nu och sedan har jag ett nytt mål/idé;
Mitt liv genom kameran.
Såg en tråd på ett forum om folk som tog med sig kameran till jobbet varje dag. En bild blir kanske inte super, men en hel serie på gatufotografering är så himla snyggt. Behöver inet ens vara sammanhängande, bara en massa bilder i kategorin gatufotografering räcker. Kommer bli ännu lättare när jag fått hit blixten och kan terrorisera Gustaf här i lägenheten!
Vi kör en mjukstart med "Mig själv genom datorn."

Fan vad jag är kär, fniss.
Och ge mig sommar,
jag vill sitta på gräsmattor och gå runt i shorts och undra om mina ben är för feta för att visas in public :D

Synd bara att han jobbar jämtjämtjämt. Inte hemma förns om en timme. Ska fixa hamburgare tills dess har jag bestämt, supersprang till bussen förut för att hinna köpa bröd n stuff. Helt ok med tanke på träningsvärken jag har från igår.
Usch, jag har så mcket att göra - mina simmar har inte ens fått möbler än ju!
Dagarna går så fort när man inte gör någonting, så man hinner ju inte göra någonting. Har ägnat lite tid åt fotoforum, diskat, som vanligt, och ätit lite. Ja, och garderoben som minus alla pauser nog tog max 40min. Tidsram då? 8h. Vafan hände? Varför hinner man inte göra lika mycket hemma på 8h som man hinner på jobbet, för det är det jag jämför med. Det är det som bör tas med när man blir bedömd. Inte den faktiska insatsen på jobbet, utan skillnaden på det poch hemmet. Isåfall borde jag vara miljonär nu?
Ska bygga ett nytt hus till mina simmar nu, sen ska jag laga mat till Gusten och frukost till mig. Yay.
Jag försökte men blev mest förbannad

Det snöar ute :D
Vill hem till Uddevalla och hämta min blixt nununu. Cravings. Dock har ljuset inomhus varit helt ok idag, fotade lite tulpaner som mamma hade med sig, asfina. Synd bara att jag lyckats stänga av autofokusen på kameran och jag vet inte hur. Alla ställen där jag vet hur man reglerar sådant står på autofokus så har ingen aning om hur jag ska få tillbaka det heller. Bra när man ska låna ut kameran i helgen också...
Har fixat med garderoberna nu med, Gustaf och jag delade ju på en förut med nu har jag sorterat en del så att vi får en var, och min är redan full. Har för många par skor alltså. Nu är det bara disken kvar och sedan ska jag försöka fixa någon säljbild på någon av de hästar Kathleen inte ska ha kvar. Ser fram emot flera timmars frustration. :D
Frank Turner - The Ballad of Me and My Friends

Rätt seg chei har kollat senaste avsnitten av American Dad och Family Guy, helt ok start på dagen. Pizzafrukost med, fniss. Ska snart göra mig iordning för jobbet och så, 14-20 idag.
Sa någon kaffe och vaffel?!

Gustaf och jag åt precis chips, igen. Och som alltid säger någon av oss(idag var det han) "vi är sådana tjockisar".
Jag kommer att tänka på alla folk som ger upp mat för utseende. "Ingen mat är så god som det känns att vara smal", som Kate Moss sa. Vissa gånger stämmer det, för de dagar man tittar i spegeln och känner sig 100% nöjd med sitt utseende så är det värt väldigt mycket. Men jag skulle aldrig kunna ge upp mat för att gå ner i vikt.
Jag har aldrig varit så stor som jag var i augusti - september, men som tur var är de enda bilderna där jag verkligen såg det, de fick jag inte tag på förns för ett litet tag sedan, när jag hade gått ner lite igen. För jag hade mått skit om jag sett det då - men jag hade inte gjort något åt det i matväg.
Jag ser inte anorexia som en sjukdom. Alltså, jag är snarare imponerad av starten till anorexia, tänk att kunna ha sådan självdiciplin, fy fan. Jag älskar kroppar där bröstbenen syns, nyckelben som sticker ut och riktigt smala ben. Visserligen är det inte alla som klär i det. Vissa ser äckliga ut i smala ben och andra ser sjukt snygga ut. Jag tror det handlar om när det smala fortfarande ser ok ut i förhållande till kroppen. Jag tog mig friheten att lägga ut bilder här, men då bilderna är snodda från en sida som främjar anorexia så är jag inte största boven i det här fallet, plus att den som visar ansiktet är en modell(vilket självklart inte rättfärdigar att jag dömer hennes val, men det är en annan sak). När man sedan väger 40kg , lever på ett digestivekex om dagen och inte vill träffa psykologen för att man tror han ska tycka man är fet, då kan jag gå med på att det är en sjukdom eller en störning eller nåt, för då är det någonting som inte står rätt till i huvudet på en.
den här kroppen är så sjukt snygg så gaaah. Ge mig.

däremot den här

och den här

Jag tycker inte det ser bra ut. Men det är väl samma sak som att det är skillnad på att vara fet och kurvig. Smal och mager är det väl som gäller i det här fallet dock.
Men ändå, när blir besatthet en sjukdom? Snarare ett beroende. Ingen kallar en rökare för sjuk, och de har ju ännu mer trovärdighet för deras sak då deras behov inte bara är psykiskt utan även finns fysiskt, även om de nu skapat det själva. Jag vill inte ha anorexia, inte någonsin, men jag vill ha den självdiciplinen att kunna stänga av behovet för något jag prioriterar såpass högt, både bland mina fysiska behov och de jag själv valt, för att nå ett annat mål.
Samtidigt är jag för nöjd med allt som det är för att kunna få en sådan diciplin. Jag har fått min vikt påpekad för mig en gång, och det var Nathalie när vi precis blivit ovänner på riktigt. När vi sa upp kontakten och hela det. Sen vad folk sagt när man inte hör vet man ju inte, jag vet ju hur elaka människor, mig inkluderad, är när folk inte hör.
Jag kanske borde bli sparkad på och bli kallad fetto och sedan få betalt för att hålla mig mager för att gå ner de där femton kilona, och vem vet, jag kanske är en av dem som inte klär i det sen?
Känns som att jag inte jobbat någonting den här månaden, och inte kommer göra det heller, men allt som allt blir det exakt samma timmar som i januari och det blev ju en minst sagt finfin lön så det ska nog gå bra!
Sitter och funderar över våren/sommaren. Allt är så himla kontigt, det är väldigt mycket antingen eller. Får Gustaf inte fast hos spolarvätskasnubbarna så åker han "hem" (vart nu det är isåfall), och då vill jag följa med. Detta är något vi får reda på rätt snart, säger han.
Och i vilket fall som helst så har han sökt på Carlsberg för i sommar. Det var väl 8 veckor han jobbade där i somras. Jag lär dessutom inte ha svårt att få jobba mycket här i sommar, så känns himla onödigt att sätta sig i Uddevalla när man ändå har hyra att betala här och dessutom bättre lön. Men själv i 8 veckor? Usch. Då försöker jag hellre komma in på caféet på sjukhuset, Moogio eller kanske Skönhetsspecialisterna igen, om nu någon av dem vill ha mig. Så man kan varva mannen med kvinnorna och pojkarna, hundarna och katterna, hästarna och vädret. För det hade varit riktigt trevligt faktiskt.
Men blöööh, jag orkar inte tänka på det här. Önskar jag kunde vara säker på vilken stad som var andrahandsalternativet så man visste vad som skulle hända den dagen Fredrikstad inte var aktuellt längre.
Och nej, jag är inte ledsen, sur, full av ångest eller nåt annat, jag bara tänker och tycker det vore lite extra trevligt att inte ha frågetecken. För det är skillnad på att inte veta genom att vara spontan och att faktiskt inte ha något val.
Sitter och sorter bland gamla bilder, askul är det.
För även om jag inte är i närheten av var jag vill vara nu så är jag iallafall bättre än vad jag var då!

Lagat asgod gryta nu, tänkte bara säga det. Jag har skillsen. Vill ju visserligen spy för den var lite mäktig, blir lätt så med cocosmjölk, heh... pheeeew.
Anyways, en bild på Living Doll, hade tänkt spara den för lite mer bildvariation här men eftersom Kathleen lagt upp dem på facebook och de bilderna blev galet förstörda vid komprimeringen fick jag lite panik.
Jag menar, jag har ju en sån häftig image att upprätthålla.

Och här är det antingen hon eller Wild Night, jag ser inte riktigt skillnad alltid... ;)

Inte den bästa photoshooten någonsin kanske, men gav ändå flera bra bilder.
Undrar om jag någonsin är nöjd med min bildfångst?
Dags att göra mig iordning för att dra till gymmet!


Fixa bilderna
Åka till gymmet
Handla
Hem och ta en lååång dusch
Iväg och jobba på KTSLåter som något jag borde klara.
Något som verkligen irriterar mig är att det är inte bara människor som blinkar på skolfoton,
hästar blinkar också när de inte borde.

Har ju en blixt sedan innan, tror den var farfars. Provade lite hur det kommer se ut i lägenheten. Varför jag inte använder den då istället för att köpa en ny? Jo, för 1. den funkar inte när det är i automatläge, och 2. den tar minst två minuter att ladda upp igen efter du tagit en bild.
MEN, den gav ändå en rätt trevlig bild av vad jag har att vänta.
Varför jag behöver en blixt 1
Här är de inställningar jag vill använda inomhus, men inte så mycket till bild då, ikke sant?
slutartid 125, iso 100, bländare 4,0

Varför jag behöver en blixt 2
Här är de inställningar jag är tvungen att använda tex inomhus, i ridhus osv, och kolla på tvn hur bra kvalitén blir :(
Slutartid 45, iso 1600, bländare 4,0

Varför jag vill ha en blixt 3
Samma inställningar som överst, and lovely:

Gustaf och jag blev hungriga, hih :D

Sitter hemma i köket och käkar ostbågar, den perfekta frukosten. Ska synda lite för mitt duktiga med en tallrik red berries senare, fniss (A)
Btw så köpte jag en blixt, så tuff är jag! Så nu ska jag börja plugga hur man använder dem också :)
Nu ska jag göra mig iordning, gå och fota någon häst och sedan sparka Gustaf ur sängen för att åka tillbaka hjem igen <3

bilden snodd från traderabeskrivningen
Jag hade köpt honom.

men vi ska ju att jag skulle sluta med impulsköp, så får väl låta bli ;)
Har kanske köpt mig en blixt nu. La precis ett bud som är såpass högt på tradera att om någon lägger högre köper jag hellre nytt för de extra pengarna och får med garantin. Känns helt ok, det är den blixten jag ville ha med.
Jag gör alldeles för mycket impulsivt, usch.
Typ som att klockan är halv två och jag ska upp klockan sju. Vad gör jag då? Spelar sims -.-
en favorit i repris
lite dålig kvalité bara då originalet var för stort för blogg.se

Vad gör man, när osten är för tunn för att hyveln ska funka, men du ändå vill ta vara på den där sista halvcentimetern ost? Jo, du drar isär den i småbitar, pusslar ihop den på en macka och lägger in den i micron. Om du sedan startar micron har du efter en liten stund ett osthav som blir nääästan lika gott som pizza.
Jag fotar bara likadant. Det är inte bra, måste bli kreativ :(




Har haft en underbar dag med pojkvän. Halkade runt på en kyrkogård och kom fram till att det var kallt ute, yeh. Kanske inte det som gjorde dagen så bra.Kanske att han gjorde pizza till mig som gjorde mig lika fet som alltid. Det är allt vi gör, äter. Och halkar runt på kyrkogårdar i jakten på det perfekta ljuset.

Gustaf rakade av sig resten av håret med, men jag fick inte fotat honom idag så blir imorgon istället. Tror han rakade av håret endast för att ännu en gång påpeka att han är för snygg för mig för håret blev awesome.
Har gjort klart uppgifterna som var till deadline imorgon, sen om jag får godkänt vet jag inte men hoppas på det(duh...). Man skulle diskutera och komma fram till en lösning var inte målet med uppgiften utan bara aktivt deltagande. Hyfsat lätt när man är sisten som hoppar in i samtalet. Då finns det en massa att kommentera. Slutade visserligen bara med att jag pratade om mig själv, men ändå.
För övrigt, kom på en sak förut. Sedan studenten har jag:
- Flyttat hemifrån och dessutom längre bort än till behandlingshemmet hemma på gården(trodde väl lite att jag skulle hamna där först)
- Blivit sambo med en assnygg snubbe som har jättejobbig musiksmak. (Amanda, du måste förstå hur jag lider här, ni andra vet jag inte vilka ni är och Gustaf; isch)
- Skaffat mig två jobb.
- Börjat plugga.
- Lärt mig laga mat. I jämförelse med hur skillad jag var innan så har jag improvat med minst 200% skulle jag nog säga. Va Gustaf tycker om att jag gör omeletter som ska räcka för hela arbetsveckan är väl en annan femma.
- Börjat träna.
- Hängt upp min egen tvätt.
Med det sagt:
Jag tycker det är dags för en klassåterträff nu innan det börjar gå utför.
Imorgon ska jag och Gustaf ut och fota, ska bli så himla kul för det riktigt kryper i fingrarna på mig, iiih!
Är dessutom sjukt sugen på att fota Lisa i något alldeles galet romantiskt tema med massa ljus, massa lakan i någon säng och någon söt klänning. Kan vara att jag läst den här bloggen alldeles för mycket det senaste kanske.
Ska kontakta årets hästutställningar om att få fota i ringen med. Räknar med att ha köpt ny kamera när sommaren kommer och då bör jag kunna fota även i ridhus. Hoppashoppashoppas.
Från apil förra året. Skönt att killen står för färgen själv så man slipper redigera!

Ove frågade mig vad jag gillar med Norge egentligen. Jag frågar ju alltid honom var man köper billigast bäst och så har jag gråtit ut en del angående bussarna så han måste tro att jag hatar Norge. Det jag lärt mig är att det egentligen inte är någon skillnad på norrmän och svenskar, norrmän är varken gladare, surare, mer arbetsvilliga eller latare än svenskar, det finns så sjukt många personligheter och så många med samma att oavsett vem du är så är du en klockren stereotyp.
Som när jag köpte pasta igår. Går fram till potatisen(det satt en som jobbade i butiken där) och frågade var de hade pastan någonstans. Vips kommer det fram en reporter till mig(true story) och vill veta "varför pasta framför potatis". Först berättade jag att enda gången jag gjort potatis så har det varit såndär förlagad grej som man har i ugnen, sådana där båtar ni vet. Jag har inga potatisskills direkt, men jag vet att potatis tar 20min och det gör inte pasta. (kom på mig själv efteråt med att man borde göra potatis för står alltid aslänge vid spisen ändå så spelar väl ingen roll om det ska koka längre, jag är ju ändå där...)
Han frågade en hel del mer frågor om det hela och även min ålder osv och tydligen var jag ett klockrent svar på den där potatisstatistiken han skulle skriva om - ungdomar idag äter inte potatis.
Sedan fick jag posera med pasta framför potatisen för att sedan vända potatisen ryggen och *click*, så hade han en bild till sin artikel med.
IALLAFALL.
Varför Norge, nu när jag varit här i fyra månader(OMG)? Det finns faktiskt jobb. Det går att få tag på lägenheter. Inget av detta finns i Sverige i närheten av det som Norge kan erbjuda. Sen kan ju båda fucka sig även i Norge, och man får drömjobbet i Sverige, men generellt.
Trött som bara den. Fan va tiden går fort. Måste ju typ sova NU. Usch, vill inte jobba imorgon. Ska skita i allting, bara läsa boken och sen slockna, så himla trött. Jobbade först på Planken idag och sedan var jag på upplärning på Kremmerhuset. Ser verkligen fram emot att få börja jobba där. Närdå kan man undra, för inte fan har jag tid till det, menmen! Vill man så kan man? Hoppas det!
För övrigt vill jag att Gustaf ska komma hem nu.
Det är inte ok att få det här välkomnandet och sen inte någon bild.
