Lång dag, uff. Fick lära mig en del av bakningen på jobbet idag å jag ska ta över när Bente är borta onsdag-måndag. Kommer bli helt sjukt jobbigt för jag börjar 1,5h före vi öppnar, och på den tiden ska jag hinna göra ännu mer än vad jag i vanliga fall INTE hinner. Yaaay..

Sedan blev jag småsur, och Kim blev ännu surare. Det har flertalet gånger hänt att kunder inte velat ha varm mat om det är en utlänning som lagar den. Att man är korkad för att man "inte fattar norska" när en kund ber om en portion med räkor och lax. På riktigt, vem säljer dem tillsammans? Inte vi iallafall! Idag så var det utlänningen på köket som lagat dålig mat åt dem. Inte den enda kvinnan som lagar mat, utan utlänningen. Jag blir ju direkt sugen på att höra vad de säger om jag frågar em en grej till, och påstår att vi är ganska många som ä utlänningar här. Då får min vitnameska kollega höra att hon är thailändare, haha. Hon blev skitsur.
Gustaf påstår att jag överdriver för att asiater är svåra att skilja på för oss, men jag skulle nog tycka de var lite fel ute om någon kallade mig typ.. tysk eller nåt, hoho. Sur hade man väl kanske inte blivit, om jag nu inte var någonstans i Asien och jobbade och någon klagade på den rödhåriga tyskan?

Man är säkert lite extra känslig då man hela tiden hör pensionärerna säga att de är trötta på alla utlänningar här, samt att jag är den enda som får lov att servera en av våra kunder för att han inte gillar dem. Mina norska linjer måste lysa igeno väldigt tydligt. Så när någon är "missnöjd" och "utlänning" i samma mening, vilket händer så sjukt ofta, och Kim har bott här sedan hon var 7(hon är 40 nu), så blir man väl lite trött på det hela. 

Och sedan är man väl lite extra känslig då det numera räcker för en kund att fråga mig var de hittar kaffet någonstans för att jag ska börja sucka.

Nu ska jag somna tidigt, mumma.