Don't judge.
Precis som alla(hoppas jag verkligen) så är det mycket "tyst, jag är upptagen med att hitta på perfekta scenarion i mitt huvud" i min hjärna.
Ok, nu är det uppenbarligen kaffet som pratar igen, eftersom jag sitter på jobbet och skriver detta. Nej, jag felar inte, för jag har mer än en dator och jag får inte betalt för att vara på jobbet och inte jobba när det dessutom är stängt, sådeså. Möjligtvis om jag behöver betala hyra...
Men ja, inatt drömde jag en massa. Mamma och jag hade ihjäl en brud, jag tror vi(jag) körde på henne, men samtidigt är jag rätt säker på att vi(jag) mördade henne, för det var alltför mycket skuldkänslor med i spelet. Jag kom på att jag skulle bli en urusel mördare, för jag bara åkte därifrån(UTAN KÖRKORT, och fråga INTE varför vi åkte i en ljusblå bubbla?!) eftersom det var för mycket jobb med att dölja kroppen och de skulle ändå komma på att det var jag, för det gör de alltid i CSI. Polisen skulle komma dit och säga "hm, ser ni smutsen uynder naglarna? Hon må ha däckspår över hela kroppen, men jag tror nog det finns något mer här.." Drömscenariot hade ju varit om Mr Jane kom dit och det blev en Mentalisthärva av det hela. Fast inte jag som boven då, ehe. Och ja, däckspår över hela kroppen. Det är nämligen så att när jag var liten så innebar påkörd(i mitt huvud då, jag har aldrig sett en olycka) att man träffades av bilen, flög tio meter och bröt en arm. Överkörd var mycket coolare dock, för då blev man påkörd men innan man hann flyga iväg hade man redan åkt hela turen under bilen, därav däckspår över hela kroppen.
Juste ja, jag skulle jobba. Och när jag läser igenom detta.. så inser jag att jag inte berättade den historia som jag tänkt, och jag hoppas att ni förstår att mordet med Bubblan INTE är ett perfekt scenario som jag suttit och tänkt ut. Jag blev lite bortförd från originaltanken som krävde lite mer arbete innan publicering för att inte bli feltolkad. Historien ovan kändes som ett ganska säkert kort, eftersom alla här vet att jag inte har körkort.
Jobb, ja..!
Men ja, inatt drömde jag en massa. Mamma och jag hade ihjäl en brud, jag tror vi(jag) körde på henne, men samtidigt är jag rätt säker på att vi(jag) mördade henne, för det var alltför mycket skuldkänslor med i spelet. Jag kom på att jag skulle bli en urusel mördare, för jag bara åkte därifrån(UTAN KÖRKORT, och fråga INTE varför vi åkte i en ljusblå bubbla?!) eftersom det var för mycket jobb med att dölja kroppen och de skulle ändå komma på att det var jag, för det gör de alltid i CSI. Polisen skulle komma dit och säga "hm, ser ni smutsen uynder naglarna? Hon må ha däckspår över hela kroppen, men jag tror nog det finns något mer här.." Drömscenariot hade ju varit om Mr Jane kom dit och det blev en Mentalisthärva av det hela. Fast inte jag som boven då, ehe. Och ja, däckspår över hela kroppen. Det är nämligen så att när jag var liten så innebar påkörd(i mitt huvud då, jag har aldrig sett en olycka) att man träffades av bilen, flög tio meter och bröt en arm. Överkörd var mycket coolare dock, för då blev man påkörd men innan man hann flyga iväg hade man redan åkt hela turen under bilen, därav däckspår över hela kroppen.
Juste ja, jag skulle jobba. Och när jag läser igenom detta.. så inser jag att jag inte berättade den historia som jag tänkt, och jag hoppas att ni förstår att mordet med Bubblan INTE är ett perfekt scenario som jag suttit och tänkt ut. Jag blev lite bortförd från originaltanken som krävde lite mer arbete innan publicering för att inte bli feltolkad. Historien ovan kändes som ett ganska säkert kort, eftersom alla här vet att jag inte har körkort.
Jobb, ja..!