lindamariasvensson

Gustaf kommer till Uddevalla imorgon. Väntade mig honom eventuellt imorgon kväll eller onsdag, men nädå. Nu säger han att han är i stan vid 11 imorgon. Jag borde må illa, för det är så jag känt mig när diskussionen om att ses kommit upp. Så trots att det är sent(det är då jag byter skepnad och blir halvgalen) så är jag lugn och mest lite småstressad över att jag behöver gå upp tidigare än vanligt för att hinna springa.

Vafan. Jag har ingen aning om hur jag kommer reagera, eftersom sist vi sågs var vi tillsammans. Vill jag gråta om jag känner för det? Vill jag vara lika mycket realist som jag varit hittills och rycka på axlarna med ett "Gud va kul att se dig" på sin höjd. Jag garanterar att det blir vad jag gör det till, och att ramla över kanten till panik kommer nog vara hyfsat enkelt.

Vattenfast mascara? Check.

Nej mamma, detta är inget planerat. Han är i Strömstad och leker med fallskärmar nu och stannar till på vägen hem.