Jag inleder med att jag haft en fin dag - HAR - en fin dag. Men jag tänker ganska mycket när jag går runt och plockar disk många timmar i sträck på jobbet(vi kallar det den hjärndöda delen för du slipper tänka), och så promenerar jag ju faktiskt en timme om dagen. Enda gången jag är tom i huvudet är på gymmet, underbart är det. Och allt kommer inte ner i text direkt när jag tänker det, därför kan sammanfattningarna bli rätt tunga.

Nu har jag städat i fyra timmar, men inte kommit fullt så långt som man kunde tro. Wellwell, fortsätter senare. Det är ganska trist att vara här själv, känner mig ganska ensam. Men det är självvalt. Jag är lite ledsen med, vilket jag visserligen alltid har liggande i bakhuvudet, den där Gustaf. Jag gör mitt bästa för att omvandla det till ilska, men det funkar inte riktigt då argumenten för att vara ledsen låter mer trovärdiga än de för ilska, och så faller jag tillbaka.

Allt jag hör är Bangkokbangkokbangkok och det vill jag väl, det är 17 dagar kvar tills jag är där. Två veckor och tre dagar. Det går för fort. Jag kommer vara 45 imorgon och vad vill jag då se tillbaka på? För det jag minns om jag ser tillbaka nu, det är inte kvällarna som ägnats åt städning eller tedrickande, det är när man hittat på saker. Ändå är det att ha kontroll som jag anser få mig att må bra, men vad har det egentligen för värde om det inte spelar någon roll två timmar senare? Har jag nämnt att jag tänker asmycket på döden numera haha? Mest är det jobbiga att inte veta när man ska dö. Varför pensionsspara om jag ska bli påkörd imorgon? Varför boka resa sen när jag kn vara förlamad imorgon? Men det är ju lagom ekonomiskt hållbart att bara leva för idag. Hade jag levt för dagen hade jag aldrig bott i Norge. Men det är ju skitsnack, det vet alla. Han där fina ni vet. För övrigt funkar inte "fina" på en kille tyker jag, då a i slutet låter feminint. Eller är jag bara knäpp?

Bangkokbangkokbangkok. Kan tilläggas att ingen planering whatsoever finns utanför Bangkok ännu. Jag är så värdelös haha. 

Nu ska jag göra om min affärsplan. Skickade in den till Elisabeth och när hon svarade började hon med "Bli inte ledsen nu men jag har plockat den i stycken". Kommentarer på varenda stycke(planen var frågor och svar på ca 10 sidor) samt tre a4 med andra idéer och saker jag bör tänka på. Men jag tycker det är grymt, fatta vad jag har att lära :D