Att jag aldrig lär mig
Kategori: Funderingar
Men jag tänker aldrig på hur jävla besviken jag kommer bli oavsett utgång förns när jag väl sitter i skiten. Jag menar, om jag hinner göra en annons efter jobb och träning, hur många borde jag inte hinna när jag är ledig?
I början av dagen är jag ju bara glad, glad, glad och glad. Jag har aldrig så höga förhoppningar som jag snackar om ovan. Jag är på riktigt bara glad att jag har chansen att göra det jag alltid klagar över att jag inte kan annars.
Att jag aldrig lyckas få Gustaf att förstå mig utan bara gör honom sur på mig istället gör det inte direkt bättre.
Nu är klockan 23, jag har försökt sova i 2h men jag känner mig mer redo att springa ett par kilometer innan jag ger mig på säcken. Skönt att man ska upp 06.30 då, jag som hatar sömn och sådant.
Helvetesjävlaskit