lindamariasvensson

Det där som inte får sägas.

Kategori: Funderingar

Jag kanske låter bitter nu... och ganska dum som går emot något sådant här eftersom det faktiskt ÄR hemskt.

Men att prata om Utöya ur denna synvinkeln  "ungdomar som aldrig hann bli vuxna, som aldrig hann för verkliga sina drömmar eller säga hejdå till dem de älskade". Välkommen till verkligheten. Cancer, trafikolyckor, alla andra olyckor och sjukdoar, krig, svält etc. Allt detta innefattar ovanstående, men det är aldrig något som når löpsedlarna, får texter skrivn om sig eller annat, inte i den omfattningen. Jag tvivlar på att statistiken för dödsfall i världen ökade denna dag. Många dog dessutom mycket fortare och utan att känna smärta. 

Så för all del, belys hela händelsen på det sättet att det faktiskt är en större händelse än 9/11. Antalet döda i förhållandet till invånarantal, och jag antar att det även spelar in att det utfördes av en som faktiskt var norsk. Att Norge inte direkt tillhör vad man ser som ett farligt land idag är väl också något som bör finnas med på listan. Belys offren ur den synvinkeln, att de var ovanliga eller något i den stilen, men att kalla dem hjältar känns bara som ett dumt sätt att jaga publicitet. De är precis lika oskyldiga som alla andra som dör i förtid av en eller annan orsak. Det är aldrig mer synd om en människa som får MS än en som råkar bli slumpmässigt utvald för ett rån på gatan, för båda är oskyldiga i förhållande till hur de dog.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: