lindamariasvensson

Igår. Jag önskar jag kunde applicera gårdagens humör på årets alla dagar. Konstant lycka. Jag hade ju pratat ihjäl alla runt mig visserligen, men det är smällar man får ta. Grymmaste benpasset hade jag, vilket jag känner idag. Marklyften med räta ben känns gött i skulderbladen/axlarna också. Jag tror det är tack vare den iallafall. 

Jag klarade matteprovet. Vi satt innan, de tjejerna jag oftast pluggar med, och pratade om hur vi alla skulle få underkänt, men jag klarade mig. Jag var så glad, jag ÄR så glad, det är helt otroligt vad glad jag blev.

Sedan fick jag ett mail från SAHF som frågade om jag ville bli redaktör för tidningen. Då sa jag att jag inte har möjlighet att arbeta gratis för dem, typ. Det kändes väldigt bra att skriva så, inte för att vara dryg, utan för att för bara ett år sedan satt jag uppe halva nätterna för att få ihop tidningen, nu är mina prioriteringar annorlunda.

Nu sitter jag hemma hos Nathalie, den stackaren ligger uppe och är sjuk. Alla andra är och jobbar eller på banken etc. På tal om det ska jag ringa Norge idag, för att få bekräftat att jag inte är skyldig staten pengar. Dumt. Man kan ju tycka att om jag var skyldig norska staten pengar, så borde jag finnas svartlistad på något sätt. Men uppenbarligen visar det sig att man får inte stopp i systemet någonstans, det finns inte registrerat. Nu ahr ju jag inga skulder, och hade jag haft det hade jag ju inte blivit beviljad ett dokument som påstod något annat. Ja, jag vet inte.