Jag har två alternativ. Idag och igår har jag fokuserat på det ena. Förra veckan det andra, den lite mer positiva biten. Jag vet vad målen är, men jag vet inte hur jag ska nå dit. Jag är trött på att inte veta ett skit, noja därefter och sedan ta skada av osäkerheten. Det är inte ok, och jag trivs inte med det.

Nu är inte direkt rätt tillfälle att bestämma sig heller, när man är på semester, jag har ingen lust att ordna med det nu. Men det försvinner inte ur huvudet och jag blir galen.

Jag gråter, jag skrattar och jag växlar konstant mellan att försöka leva i nuet och försöka leva efter att man inte ska lägga energi på något som drar ner en.

Och det värsta av allt - det finns ingen jag kan prata med. Jag kan prata av mig, men jag hatar samtal som är som att prata om vädret. Du slänger ur dig klyscha efter klyscha som stämmer in på samtalets tonfall, och du kan föra en hel konversation utan att egentligen tänka på vad som sägs.

Nu ska jag dricka vattenmelonshake och äta frukost!