lindamariasvensson

Säger någon till mig att jag inte är bra nog efter att jag gjort så gott jag kan - då är jag inte bra nog.

Säger någon till mig att jag klär mig fult, då kommer jag sluta klä mig, för uppenbarligen kan jag inte.

Säger någon till mig att jag inte är bra nog, så klart som fan jag inte vill mer.

Säger någon till mig att jag inte borde, så tvekar jag.

Och vet ni varför? Jo, för att de personer som säger till mig detta är personer vars åsikter jag värderar högt, av olika anledningar. Människor vars åsikter jag litar på.

Därför går man ibland i stora svarta koftor som inte visar något och inte heller berättar vem du är. Hellre tråkig än ful. Vissa påstår sig vara "egna", men jag är bara osäker. För jag bryr mig inte egentligen.

Även om jag önskar jag kunde sätta ner foten någon gång och faktiskt säga detta högt med namn på historierna.

När folk jag sket i vad de tyckte sa till mig att jag borde ta bort allt fult skrot ur mitt ansikte och kanske inte bete mig som jag gjorde, inte fan brydde jag mig, varför skulle jag bry mig om dem? Det här är annorlunda..