Sitter i Norge och väntar på imorgon, ska smöra så blir väl på jobbet vid sex halv sju någon gång. Lyssnar på Kent och drömmer om sommarsverige, typ, men det är alltid en dröm om något som inte känns. När man ser en festivalbild så vill man till festival och få den känslan man ser i bilden, men den infaller sig aldrig. Sådan är varenda jul, spelning, festival, allting där du har förväntning på egentligen. Det finns liksom inget rus för min del, och jag vet itne om jag pratar om alkohol, men att bara släppa allt kanske det är jag pratar om? Jag vet inte.
Jag är sönderstressad just nu iallafall, måste egentligen sova men har flera personer som jag lovade bildleverans till typ.. ja, igår eller nåt, och har inte ens börjat än för jag slockande igår. Skulle hunnit idag men fick jobba extra så blev inte med det heller, därför får jag sova imorgon kväll istället. Nej, juste, det var inventering dåja. Söndag? Nej, då ska jag umgås med gustaf innan han försvinner i en månad. Nästa vecka? Nope, jobb 53h(plus annonser). Söndag då? Då är mamma här ju, ska ju umgås! Veckan efetr det? Ytterligare 53h!
Nej, jag är itne utarbetad eller nåt sånt och jag har inte börjat bli (extra) klumpig som jag blir när jag är stressad, men det är tufft att bli av med de 5 timmars dötid jag har som standard varje dag och i tillägg till det inte hinna med allt man tänkt.

Här är iallafall en roll up på Jamaal, vilket innebär att den ligger på tryckeriet och ska printas ut på en 80x200 stor tygaffish, hur tufft är inte det egentligen?


Ser nu när jag laddat upp bilden att så här ska den verkligen inte vara i färgerna, och ber till gud att den typen av fil som jag skickade till tryckeriet inte ljuger för mig på samma vis som den här gjort i ps.

Och eftersom mamma tycker jag formulerar mig konstigt här ;) ; Oj, vilka starka färger, så ska det inte vara!