Klockan är nu 00.00 och jag kan, som vanligt, inte sova. Det var iallafall en garanti när man sov runt sju timmar per natt, då visste man att man skulle somna på natten. Konstant trötthet var också ett faktum. Nu sover jag mellan 9 och 12 timmar som standard och mår mycket bättre, men jag kan inte somna utan en väldans massa väntan...
Idag då? Inte mycket, misslyckades med att gå upp tidigt, igen. Har nog inte lyckats en enda gång sedan jag började jobba där. Sista dagen på månaden idag även, så imorgon börjar hon räkna ut löningen och om tio dagar ären MIN. Sen tar hyresvärden hälften och kylskåpet andra hälften, tyo. Tjock är jag. Fast inte egentligen. Oavsett vilka matvanor jag skaffar mig går jag inte upp, så det krävs nog en rätt drastisk förändring för att något skall hända. Visserligen är jag nojig som fan nu. Om jag gått upp av okänd anledning då jag äter minimalt jämfört med i vanliga fall så är jag antingen gravid, och det är ett problem då tiden går och ungar växer och hey, ska jag göra en abort vill jag inte föda ungen men jag jobbar ju jämt, typ (mamma, lugna ner dig, och nej, vi ska inte till vårdcentralen, det löööser sig, bara jag får en våg, anna har säkert en) så hinner ju inte hitta mig en våg, eller ett graviditetstest. Åter igen mamma, jag baserar det inte på något, jag har bara fått för mig det. Det är ju inte så att jag har någon mens i vanliga fall så bristen på den borde isåfall innebära att jag varit på tjocken sen typ två år tillbaka, med vissa små pauser. Och vore så fallet hade jag fått massa pr och därmed säkert en gratis telefon skickad hem på posten, och det vore trevligt, för jag behöver en telefon, badly. Så antingen vill jag vara på tjocken med ett dött två år gammalt foster i mig. Jag menar, den typ brasilianska kvinnan som gått med foster i magen i 60 år fick ju bara en artikel i aftonbladet, men där gör den geografiska och kulturella skillnaden sitt så jag borde ju få vara med i metro också, minst! Plus hos 42 hobbybloggare som fiskar kommentarer genom att skriva: "Vad tycker ni, är det äckligt eller sorgligt att hon haft ett dött foster i sig i två år?"
Och om jag nu gått upp i vikt av all latte(det är faktiskt lättmjölk i varenda en, med tre om dagen måste jag det. Även om min latte inte är 17% kaffe och 83% mjölk, utan 40% kaffe, 25% vatten och resten kall mjölk så jag hinner dricka den medans jag jobbar, som om det gjorde saken bättre för mina kommande magsår med mer kaffe och lightmjölk) så måste jag även fixa medicinen, det nojar jag lite med över. Allt som mamma tog hand om i vanliga fall måste jag noja över nu, inte ok.

System of a Down kommer till Metaltown nästa år. Är inte ett dugg sugen på att se dem faktiskt, för det de gör på skivorna kan de omöjligt fixa live. Flera personer som ska hoppa fram och tillbaka mellan olika tempon, det kan ju inte sluta på samma ställe. Har även hört med andra innan att de inte kan det så, ah, behöver inte bekymra mig om det. Men klandrar dem inte, så det är lugnt.

Jag saknar min man, han jobbar inatt. Även om vi i princip aldrig somnar som de gör i de söta filmerna, omslingrade mot varandra, andandes i takt och allting, så är det trevligt att se honom somna innan mig, sen störa mig på att jag inte kan sova för att han har på datorn, för att han behöver en serie för att somna, och sen slutligen somna på sidan med ryggarna mot varandra. DET, gott folk, är äkta kärlek. Inte så väldans långt kvar till ett år ihop heller. Galet hur länge det är. Stolt över mig själv är jag. Fick lite panik när han i somras bara "ahmen bara så du vet, jag brukar tröttna vid åtta månader, det blir alltid tråkigt då". Typ så var det han sa, återigen så är det sent och mitt förnuft är lite långt borta, men iallafall; då bestämde vi ju oss för Norge som tur var, hah. Snacka om smidig manöver från min sida! Påtalom förnuft så har jag mina stora tjocka mjukisbyxor, en lång stickad polotröja, datorn i knät och är nedbäddad under täcket. Borde bli outhärdligt varmt här snart tycker man.

Va, va sa du? Om jag tänker skriva tills jag somnar? Japp, det är planen, 25min har jag suttit här so far!

Och en sak till, var inne på Kremmerhuset idag och kollade lite om hur mitt schema kommer se ut men det fanns inte så mycket info att hämta där atm. Det jag kom fram till är att jag vill bo i butiken. De säljer sådana där sjukt lyxiga julkulor, blockljus som är så stora att de kostar 298:-, massa olika teer i superfina påsar och alla sådana där behållare till hemmet med namn på i äkta Shabby Chic-anda. "Sugar, Coffee and luuuutz of salt" Kanske inte just den kombinationen, men ändå. Åh, jag vill dit på mellandagsrean. Värdelöst visserligen då den här lägenheten inte har en enda hylla. De enda ytorna vi har är fan de borden jag köpte på ikea och vardagsrumsbordet, och hey, vi har redan ljus som inte får plats där så om jag ska upp med tomtar med...

Ska försöka sova nu.

Får se om jag återkommer.

Laterz.